I samband med att vi var på norsk basenji-utställning på Bogstad camping utanför Oslo, så gjorde vi en avstickare upp till Holmenkollen. Vi har kört förbi och sett hopp-backen på avstånd men aldrig varit så här nära. Här gick ju skid-VM i vintras och här fick ju vår fantastiska svenska skidåkare Marcus Hellner en egen backe uppkallad efter sig. Det tar cirka 10 minuter att köra uppför backen upp på Holmenkollen och det förvånar hur många cyklister som kämpar sig både upp och nerför dessa långa och slingrande backar. Norrmännen sin vana trogen, kör som bildårar både upp och ner! Väl uppe så bjuder Holmenkollen på en fantastisk utsikt över Oslo med omnejd!

Holmenkollen, vars topp ligger på 588 meters höjd, är Norges mest besökta turistattraktion och hoppbacken är världens äldsta. Den första tävlingen hölls redan 1892, backen har byggts om flera gånger för att anpassas till gällande tävlings-krav och regler.

     Det är fantastiska vyer från toppen av Holmenkollen!

   Den berömda hopp-backen. Men var är Hellner-backen?

  För att komma till Oslo och Holmenkollen passerar man många tunnlar,

här är en utav dem. Och vår lilla hund med tunnel-skräck, verkar nu har blivit

botad, han lyfte inte ens på ögonbrynet när vi körde in i denna.

  Oslo - kuststad?

  En av många broar med efterföljande tunnlar.

  Jag tror nån har full koll på vilket håll som är hemåt .......

I mitten på juni var det dags för den norska basenjispecialen, den sjunde i ordningen för oss. I år hölls den på Bogstad Camping utanför Oslo. Domare var australienfödde men numera boende i England, Glen Dymock. Han dömde den svenska specialen för många år sen. Vi drog iväg med husbil och hundar sent en fredag eftermiddag. Vaknade nämligen på morgonen med kraftiga magsmärtor och tänkte först att vi kan nog inte åka, men efter ett samtal till min läkare så kom vi fram till att de kan ha orsakats av penicillinet jag fått. Smärtorna klingade av så småningom och vi packade vidare och kom slutligen iväg. Detta medförde att vi inte var framme förrän runt midnatt, men som vanligt så kommer norrmännen fram och önskar oss välkomna vid ankomsten, det spelar tydligen ingen roll vilken tidpunkt man kommer.       Medan jag var vid incheckningen rullade en annan svensk husbil in bakom oss, det visade sig vara Roland och Susanne från kennel King Khufu i Löddeköpinge.

Regnet hade formligen vräkt ner veckan innan runt Holmenkollen och Oslo och man varnade för höga vattenflöden. Vissa delar av E6 hade till och med spolats bort. Campingen som till stor del bestod av gräsplaner, var ganska mjuk och sank av allt vatten. Men vi hittade en liten höjd som hade klarat sig undan vattnet och det var ingen risk att köra ut på den. Roland, vars husbil är både större och tyngre, följde efter och ställde sig bredvid. På morgonen efter mötte jag en traktor på väg att dra upp en fransman som kört fast i leran. Nåt sånt vill vi inte vara med om igen ...... Lördagen bjöd på regn så gott som hela dagen vilket inte var någon höjdare, men lagom till den gemensamma grillkvällen minskade det något. Jag kröp ner i sängen fullt påklädd med fyra hundar, då jag inte mådde så himla bra efter en kall dag, så fick sambon vara lite social med norrmännen. Söndagen bjöd dock på strålande sol och blå himmel, äntligen!

   Bogstad camping - Norges största camping med över 800 platser

varav 300 med el, och 46 hytter.

           Pajson var först ut i ringen, slutade med ett Excellent och en andra plats i öppen klass dock utan ck. Men han uppförde sig exemplariskt som vanligt.

   Mimmi startade i juniorklass och uppförde sig mycket bra,

fick ett Excellent hon med, dock utan ck, och kom trea i klassen.

   Mimmi slog till och blev Bästa Brindle päls/färg!

Och så fick hon ett nytt smeknamn: Mini-Mimmi!

Norrmän är ett påhittigt släkte! Dag Christer och Kurt införskaffade en massa presenningar som sattes upp över ringen med hjälp av reglar och rep för att skydda oss från regn. Att vi utställare nästan blev halshuggna på köpet, var väl en bisak ..... Men ingen fara, ingen skada skedd! Här kontrollerar Dag Christer att hela anordningen fungerar.

  Här är en till av de påhittiga - den ständige ringsekreteraren och underhållaren Kurt! Han ser till att ingen, varken i eller utanför ringen har tråkigt! Solen lyser

alltid runt Kurt! Och han är en man som håller på sederna!

Skål, Kurt, klockan är över tolv!!!!! 

   Mimmi träffade en väldigt trevlig kusin, Zola från norska kennel Matabichi.

   Och här en annan trevlig norsk gutt - Little Mike.

  Tre norske gutter vid ringside - herr Strand, herr Udby (?) och herr Enger!

   Slutligen BIR och BIM vuxen - Doberguards Maya Masterpiece

och svenska Zahleka Emile Emilion.

   BIR och BIM valp - Kingwanas Happy Hunter of D´Guard

och Moyomema Zelda Waridi

Lotten, dags för kusinträff snart?

Den här helgen tillbringar vi på gamla F15, flygstaden i Söderhamn, för lure coursing tävling igen. Här har vi varit många gånger förut och här trivs vi. Stora öppna och plana ytor på bra underlag, oavsett väder, ingen risk att köra fast, bra rastningsmöjligheter och här brukar vi också ha bra väder. Det gamla flygfältet stängdes 1998 och har nu blivit en företagspark, med olika industrier, lager, arkiv och kontor, alla med egen flygplats. Självklart finns här också ett flygmuseum. 

  Miljöbild från flygstaden

  Mimmi gillar också flygstaden

  Ett flygfält och en lycklig basenji!

  Idag är här många campare pga både hund- och orienteringstävling,

dock inte på samma fält.

Det är alltid som mest att göra under perioden april - juni månad. Bilen ska göras iordning, tävlingssäsongen börjar, huset och trädgården ska ha sitt. Tyvärr har bloggandet halkat efter lite tidsmässigt. Vi har hunnit vara ute en del på fältet både med och utan husbilen. Efter servicen i höstas fann man några skador som behövde åtgärdas och bilen stod på service under en vecka i maj. Och vid första turen för i år upptäckte vi att värmaren inte fungerade. Väldigt skönt att garantierna fortfarande gäller. Men som tur var hade vi bara planerat en tävling inom rimligt avstånd för personbilen under denna vecka så det innebar inga större problem. Men nu inser man ju vad skönt det är att kunna åka kvällen innan och vara på plats på morgonen. Vi fick alltså gå upp 02.15 för att hinna upp till Borlänge i tid för dagens tävling. Gäsp!

   Vid Rommehedslägret utanför Borlänge bland maskrosorna samlades vi

tidigt på morgonen. Vi var här för två år sen ungefär samma tid och

då låg det 1 dm snö på banan.

  Mr Pajson skulle springa sin andra lure coursing tävling och mötte på hårt motstånd i den långbenta Gali som blev Årets Lure Coursinghund 2010.

Men här ligger han fortfarande först!

  Under hela dagen startade och landade flygplan från flygfältet intill

och det var för att släppa ner såna här från skyn. Ibland kom de ner

väldigt fort, kanske lite för fort...

  Mr Pajson sprang så pass bra i bägge loppen så det räckte till en andra plats

och sitt första lc-cert! Och då blir man så här glad!

I mitten av maj firade våra vänner på kennel Yulara 50 år och festen hölls på Läckö Strandgård på Kållandsö utanför Lidköping. Mia och Monica hade bjudit in en massa vänner till promenad, lekar, tipspromenad, föredrag och middag, men framförallt till trevligt umgänge. Vi träffade många nya, men också gamla vänner som vi inte sett på många år. Mia visade bilder från deras resa till Kongo för två år sen, men även lite bilder från årets Afrika-expedition med bland annat Jon Curby. Familjen Rångeby som driver Läckö strand bjöd på fantastisk mat och service! De är också valpköpare till oss, så det var ju också trevligt att träffa Tuva-Li igen. Läckö strand drivs som Bed & Breakfast och vandrarhem med restaurang och café men man kan även erbjuda konferenser. Här kan man också hyra cykel och kajak. Nytt för i år är en helt ny campingplats, det grävs för fullt och beräknas vara klart före midsommar. Längtar man efter en skön weekend i rofylld och vacker miljö med fantastisk mat, ja då tycker jag man ska boka in sig på Läckö strand. Och hunden får naturligtvis följa med!

Klicka på bilden nedan så kommer du till Läckö Strands hemsida och kan läsa mera!

   Så här ser huvudbyggnaden ut!

    Helgen började med en promenad runt det vackra Läckö slott! Fantastiskt vackert vid Vänerns strand ligger detta slott som började byggas redan 1298. Magnus Gabriel De la Gardie såg till att slottet fick dess nuvarande utseende och så här har det sett ut sen 1600-talet

  Cirka 40 tvåbenta och lika många fyrbenta deltog på denna promenad

  Här en paus vid klipporna för lite fika!

  Lotten med minste sonen Jesper och vovvarna Kajsa och Ernie

  Den randiga delen av våran flock

  På kvällen blev det middag med fantastisk mat! Mia hade en för kvällen specialsydd afrikansk klänning (tyvärr ger bilden den ingen rättvisa!)

  Dagen efter var det dags för tipspromenad både för de två- och fyrbenta.

Här får vi instruktioner av Mia (och söte lille linslusen Jesper är med förstås!)

  Det var många och kluriga frågor men med litet samarbete går det vägen

Regnet öste ner under natten men dagen efter bjöd på ett fantastiskt

ljus bland tallarna. Här står Kjell Eklund och funderar på en fråga

   Vi fick en perfekt campingplats i trädgården tillsammans

med Tomas & Lottens husvagn.

  När vi så småningom började bege oss hemåt framåt eftermiddagen, så kom regnet. Här passerar vi Göta Kanal men inte en båt så långt ögat nådde

I helgen skulle vår Pajson göra debut på tävlingsbanan. Det var lure coursing i Hjältevad som ligger mellan Vimmerby och Eksjö. Incheckningarna brukar vara tidigt på morgonen och vi hade från 06.15 till 07.30, därför åkte vi redan lördag eftermiddag och sov över på plats. Nu kunde vi till och med checka in redan på kvällen vilket innebar sovmorgon på söndagen, härligt!!!!

 När man åker på lc-tävling ska inte bara hunden vara rätt utrustad,

även bilen ska ha sitt! Här med det nyinköpta märket med en

springande basenji! Den är magnetisk och lätt att ta av och på.

Här ses en del av gänget som möttes idag. Stämningen är mycket gemytlig mellan loppen då man umgås och dricker kaffe, något som gör lc till en väldigt trevlig sport. Ingen avundsjuka, inga tävlingsnerver så långt ögat når.

Här är den berömda trasan som alla fyrbenta tävlingsdeltagare jagat idag!

Vi stannade vid Albackens rastplats utanför Mjölby för middag.

Här kan man tömma toatanken vid serviceanläggningen.

Under påsk och valborg bjöd vädergudarna på strålande sol och värme och man trodde inte det var riktigt sant. Att gå klädd i linne och shorts i slutet av april är vi ju inte vana vid. Men de första dagarna i maj trodde vi inte det var sant igen ... Då landade snöflingor stora som lappvantar på marken, och de låg kvar nån dag eller två dessutom! Man tror inte det är sant .....

        Det är ju så här man vill ha det!!!!