Senaste inläggen
Nästa resmål blev Piteå där vi skulle delta på Kennelklubbens utställning i Sjulnäs på lördagen. Där skulle vi även träffa lite bekanta från Norrland med basenjis, Ola med familj, Rebecka samt Cathrin med familj. Även en trött stockholmare var där med sin basenji, det var en väääldigt lång resa så Linda var ganska trött då de kört hela natten.
I Storuman har de jättefina hundlatriner! Se bara på den lilla hunden på locket!
De har fler "udda" saker i Björn Ferrys hemstad Storuman,
vad sägs om Armbrytargymnasiet?
Utanför Sorsele stannade vi för rast vid en liten sjö
Mimmi undrar om vi inte ska åka vidare snart?
I Sjulnäs blev det basenjiträff vilket Mimmi tyckte var jättekul
Undrar vad Wili viskar i Mimmis öra ....?
Basenjisnack (eller nåt annat) vid ringside, Ann-Sofie, Ola
och Rebecka lyssnar intensivt
Midnattssol i Sverige inträffar runt midsommar men effekterna av den kan ses en bit in i juli. Vi har tidigare haft semester i augusti och inte märkt så mycket av detta fenomen, men nu är vi här ca en månad tidigare. Det är lite ovant att det är ljust så länge på kvällarna, tur att det är lätt att göra det mörkt i husbilen så att man kan sova. En kväll kunde jag inte sova utan satt uppe och beskådade "natt-ljuset" men det kan även ha berott på att det var fullmåne just denna natt.
Det började med en ovanligt solig och vacker dag
Solen sjönk lite och började lysa på skogen på andra sidan älven
Sen började månen kika fram mellan trädtopparna
Och morgondimmorna kom krypandes över vattnet.....
... och nu har de kommit ytterligare ett steg närmare
Ett av målen med denna resa norrut var ju att få doppa lite spön i vatten. Och nu när jag fått vandra lite vid Storulvån fick sambon välja fiskevatten och valet föll på Vojmå fiskecamp strax norr om Vilhelmina. Vi passerade denna camping på väg E45 redan förra året och såg den stora fisken i älven. Det är en liten trevlig camping, rent och fint servicehus, stora campingplatser på bra underlag och det är inte så noga hur man står. Bäst är förstås att stå alldeles vid älvkanten. Lite tråkigt bara att man inte tar kortbetalningar, endast kontanter. Men campingen har endast öppet ett par månader om året och de vill hålla nere kostnaderna. En campingnatt kostar bara 180 kr inklusive el och dusch.
Infarten till campingen. Till vänster finns en vacker
rastplats för dem som bara vill stanna och ta en fika
Det är svårt att missa det jättestora spöet och fisken vid campingen
som ligger alldeles nära E45
Det var bra fart på vattnet - och kallt!
Först ställde vi oss en bit upp på planen men vartefter
folk åkte härifrån så flyttade vi oss ....
.... närmare älvkanten, och närmare än så här kan man ju inte komma!
Ganska mysigt att vakna till älvens brus
Medan vissa fiskade tog andra det lite lugnt i solen. Det blåste en hel del dock,
vilket gjorde att alla flygfän blåste bort och det klagar vi ju inte på
Och detta var vad som kom upp - en fin liten öring (efter lite hjälp av en lapp från Skåne tog han några öringar till och en harr men de fick leva vidare ett tag till)
Fast Mimmi tyckte ju den var löjligt liten och skrattade högt!
Varför kunde inte husse fånga lämmlar istället?
Efter två dagar sa vi hejdå till Vojmå camping, men vi lär nog hamna här igen!
Vår Norrlands-tur fortsätter norrut med Piteå som slutmål, men där ska vi inte vara förrän på lördag. På vägen dit tänkte vi försöka hinna fiska lite. Kör E14 västerut och vid Krokom väljer vi länsväg 340, även känd som Fiskevägen, norrut mot Strömsund för att slippa köra via Östersund. Inte många bilar på denna bitvis lite dåliga väg med många och långa raksträckor. Till slut möter vi en lastbil, och för övrigt den enda bil vi möter, och då händer det. PANG!
Pang i rutan och ett snyggt stenskott - mitt i prick!
Hur ledsen blir man inte då? Stannar i Strömsund och letar bilglasfirma, hittar Fridells bilglas som hade fullt upp och inte tid med oss. Han satte dock dit en tape-bit för att skydda skadan mot smuts. Inte mycket mer att göra.
Innan Strömsund kommer vi till Föllinge där vi möts av Ragnar "Föllinge" Persson, byns legend. Ragnar föddes 1938 i Gunnarvattnet, flyttade senare till Föllinge och är en av våra största längdskidåkare genom tiderna. Av olika anledningar blev han utan både VM och OS-medalj men några av hans största bedrifter är bland annat femmilen i Holmenkollen 1963 och vinster i Svenska Skidspelen under 1960-talet.
Vid infarten står han - Föllinges egna Ragnar!
Ragnar "Föllinge" Persson, se sån stil han har!
Vid Strömsund var det dags för lite lunch och vi kör ner på parkeringen vid hembygdsgården. Denna ligger alldeles vid brofästet med en fontän ute i vattnet. Alla orter med självaktning (och vatten) har numera en egen fontän, gärna belyst kvällstid. Strömsundsbron invigdes 1956, är 346 meter lång och den första snedkabelbron i Sverige.
Lunchpaus i Strömsund med den obligatoriska vattenfontänen
Lite senare var det dags för fikapaus och vi stannar på en parkering i Dorotea. Här står en exakt likadan bil som vår och den hörde också till Husbilsklubben. Alltid kul att träffa "kompisar"!
Kunde konstatera att det inte var så långt till Vilhelmina,
desto längre till Borgafjäll men dit skulle vi inte idag som tur var
I Dorotea skojar man till det på parkeringarna genom att hänga upp kuliga figurer!
Efter besöket vid Storulvån, åkte vi vidare mot Storlien för att eventuellt hitta en plats att övernatta på. Men vi åkte bara fram och tillbaka, då vi inte hittade någon bra ställplats här. Det är otroligt vad vissa av alla dessa vinterorter blir folktomma på sommaren. I Storlien verkade det mesta nerstängt och dött, tyvärr. På vägen tillbaka mot Åre svängde vi av innan Duved och mot Tännforsen. Här finns ett av landets största oreglerade vattenfall och som nu är skyddat som naturreservat. När vi kom fram möttes vi av personal som undrade om vi ville stå kvar här med el, för endast 100 kr. Det tyckte vi lät som ett alldeles perfekt förslag! Vi tog en promenad ner till forsen, åt middag och kröp sen till sängs. På morgonen efter gick jag den lilla naturslingan med hundarna och fick läsa om de sevärdheter, både stort och smått som finns här.
Tännforsen ligger bara 2 km från vägen mot Norge
Det mest spännande med Storlien är den fina skylten
Tännforsen - även kallad Sveriges Niagara
Tännforsen - innan vattenmassorna forsar över kanten
Och ja ......? på jakt efter en svunnen tid eller .......?
Här höll Tommy på att mista livet för 30 år sen. I jakten på den Perfekta Bilden klev han utanför staketet, halkade men de små buskarna till höger blev hans räddning. Det är många meter ner till den steniga marken nedanför. Hans mamma som var med, pratar om det än idag!
Det är många kubikmeter vatten per sekund som passerar här
Linnea (Linnaea borealis) som är Smålands landskapsblomma, växer här i överflöd
År 1953 cyklade två våghalsiga män från Järpen över forsen på lina. Den ena cyklade och den andra hängde under, halvvägs över fastnade de och höll på att
trilla i forsen, men lyckades ta sig över till andra sidan
En bra ställplats med el för endast 100 kr
och just idag fick vi sällskap av en annan Coral av äldre modell
Det här var första gången som Mimmi var med på en fjällvandring på orösad mark. Det tyckte hon var väldigt kul och har därmed funnit en ny hobby: jaga lämmlar! De fanns överallt så det var ju inte så svårt att missa dem. Jag vet inte hur många som föll offer på vår vandring upp på och nedför Getryggen, men det var fler än tio ....... Tur att de inte finns hemma för nu kan hon inte trampa igenom ett lingonris utan att få lämmel i blicken!
Fjällämmeln (Lemmus lemmus) lever mestadels i björk- och videskog i fjällområdena, den blir ca 12-15 centimeter lång och väger ca 100 gram
Jag såg den, jag såg den! Var är den, var är den?
Så här såg vi de flesta, i munnen på Mimmi! Men hon fick inte äta upp dem,
där går gränsen
Pappa Pajson var inte så intresserad av lämmlar men vid ett tillfälle fångade han en och gav till sin dotter ...... (JAG tror den sprang in i munnen på honom)
Efter Duved körde vi vidare mot Storulvåns fjällstation. Tanken var från början att köra vidare in i Norge. Till Storulvån har vi varit på väg många gånger men det har aldrig blivit av att vi kommit ända fram. Vi var här en vinter, utan husbil, men då hade fjällstationen brunnit ner, men det är många år sen nu. Nu är vägen dessutom nygjord och det är lätt att köra hit. Vid Storulvån har vi bland annat fjälltopparna Snasahögarna, Tväråklumparna, Getryggen och Storulvåfjället. Här finns Jämtlandstriangeln som är en lättgången vandringsled på totalt ca 5 mil mellan fjällstationerna vid Storulvån, Blåhammaren och Sylarna. Skulle vara spännande att gå den nån gång. Vädret såg inte ut att bli det bästa idag, men vi skulle iallafall försöka göra en kortare dagstur, hundarna behöver om inte annat få en rejäl rastning. Norge tar vi en annan gång, då vi kom fram till att det skulle bli en för stor "omväg" då vi ska vara i Piteå senast fredag kväll.
Då det var fullt på parkeringen vid fjällstationen så körde vi tillbaka en bit och ställde oss på en av de många parkeringar man gjort iordning längs vägen. Vägen är också så smal att man har gjort mötesplatser lite här och där. Bli inte förvånad om du möter en stor lastbil på vägen i full fart! Vi gjorde sen en vandring upp på Getryggens topp på ca 1300 meter över havet. Det blev en krävande klättring i regn och sol på ca 2,5 timme och vi var rejält blöta och trötta när vi kom ner igen.
Storulvåns fjällstation på ca 700 meters höjd
En liten fjällkarta över området
Denna sten finner man längs vägen till Storulvån
och uppfördes av dem som byggde vägen
Längs vägen finner man även denna gamla nedlagda gruva. Vad som bröts här
och när är fortfarande oklart då jag inte kunde finna nån information om det,
kanske nån annan som läser detta vet?
Ett utav gruvhålen där det droppade vatten ner i det kristallklara vattnet
Ängsull växer det överallt på myrarna och längs vägen
Här har vi kommit en bit upp mot Getryggens topp
och bilen känns väldigt liten därnere
En stenskvätta gjorde oss sällskap, han syns knappt då han är så väl kamouflerad
Nafasi tyckte INTE att fjällvandring var riktigt hans grej, han både frös,
var blöt och trött (tur att matte hade ett hundtäcke i ryggsäcken),
men VAR var tröstgodiset???
Sekunderna efter att denna bild togs, kliver jag rakt in i en flock med ripor som inte syntes och de höll på att skrämma livet ur mig. Jini, som var lös, for iväg över kanten och jagade en utav dem en bit, tills hon insåg att hon aldrig skulle få fatt i den och kom självmant tillbaka, rejält trött!
På väg mot toppen passerade vi en stor snöfläck, Jini blev överlycklig och sprang kors och tvärs, dök ner i den och smakade på den! Tokiga hund!
Lite underligt kändes det ju att beskåda denna helikopter från ovan ......
En röd "ekorre" från Handöl som gjorde nån form av lyftjobb vid
fjällstationen , förmodlligen från Jämtlandsflyg
Äntligen på toppen av Getryggen, 1382 meter över havet!
Det blåser rejält här vilket inte syns på bilden
Utsikten är fantastisk härifrån!
På väg ner igen till vovvarnas stora glädje!
Och jo, den lilla vita pricken därnere är våran stora husbil!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | 6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|