I samband med att vi var på norsk basenji-utställning på Bogstad camping utanför Oslo, så gjorde vi en avstickare upp till Holmenkollen. Vi har kört förbi och sett hopp-backen på avstånd men aldrig varit så här nära. Här gick ju skid-VM i vintras och här fick ju vår fantastiska svenska skidåkare Marcus Hellner en egen backe uppkallad efter sig. Det tar cirka 10 minuter att köra uppför backen upp på Holmenkollen och det förvånar hur många cyklister som kämpar sig både upp och nerför dessa långa och slingrande backar. Norrmännen sin vana trogen, kör som bildårar både upp och ner! Väl uppe så bjuder Holmenkollen på en fantastisk utsikt över Oslo med omnejd!

Holmenkollen, vars topp ligger på 588 meters höjd, är Norges mest besökta turistattraktion och hoppbacken är världens äldsta. Den första tävlingen hölls redan 1892, backen har byggts om flera gånger för att anpassas till gällande tävlings-krav och regler.

     Det är fantastiska vyer från toppen av Holmenkollen!

   Den berömda hopp-backen. Men var är Hellner-backen?

  För att komma till Oslo och Holmenkollen passerar man många tunnlar,

här är en utav dem. Och vår lilla hund med tunnel-skräck, verkar nu har blivit

botad, han lyfte inte ens på ögonbrynet när vi körde in i denna.

  Oslo - kuststad?

  En av många broar med efterföljande tunnlar.

  Jag tror nån har full koll på vilket håll som är hemåt .......

I mitten på juni var det dags för den norska basenjispecialen, den sjunde i ordningen för oss. I år hölls den på Bogstad Camping utanför Oslo. Domare var australienfödde men numera boende i England, Glen Dymock. Han dömde den svenska specialen för många år sen. Vi drog iväg med husbil och hundar sent en fredag eftermiddag. Vaknade nämligen på morgonen med kraftiga magsmärtor och tänkte först att vi kan nog inte åka, men efter ett samtal till min läkare så kom vi fram till att de kan ha orsakats av penicillinet jag fått. Smärtorna klingade av så småningom och vi packade vidare och kom slutligen iväg. Detta medförde att vi inte var framme förrän runt midnatt, men som vanligt så kommer norrmännen fram och önskar oss välkomna vid ankomsten, det spelar tydligen ingen roll vilken tidpunkt man kommer.       Medan jag var vid incheckningen rullade en annan svensk husbil in bakom oss, det visade sig vara Roland och Susanne från kennel King Khufu i Löddeköpinge.

Regnet hade formligen vräkt ner veckan innan runt Holmenkollen och Oslo och man varnade för höga vattenflöden. Vissa delar av E6 hade till och med spolats bort. Campingen som till stor del bestod av gräsplaner, var ganska mjuk och sank av allt vatten. Men vi hittade en liten höjd som hade klarat sig undan vattnet och det var ingen risk att köra ut på den. Roland, vars husbil är både större och tyngre, följde efter och ställde sig bredvid. På morgonen efter mötte jag en traktor på väg att dra upp en fransman som kört fast i leran. Nåt sånt vill vi inte vara med om igen ...... Lördagen bjöd på regn så gott som hela dagen vilket inte var någon höjdare, men lagom till den gemensamma grillkvällen minskade det något. Jag kröp ner i sängen fullt påklädd med fyra hundar, då jag inte mådde så himla bra efter en kall dag, så fick sambon vara lite social med norrmännen. Söndagen bjöd dock på strålande sol och blå himmel, äntligen!

   Bogstad camping - Norges största camping med över 800 platser

varav 300 med el, och 46 hytter.

           Pajson var först ut i ringen, slutade med ett Excellent och en andra plats i öppen klass dock utan ck. Men han uppförde sig exemplariskt som vanligt.

   Mimmi startade i juniorklass och uppförde sig mycket bra,

fick ett Excellent hon med, dock utan ck, och kom trea i klassen.

   Mimmi slog till och blev Bästa Brindle päls/färg!

Och så fick hon ett nytt smeknamn: Mini-Mimmi!

Norrmän är ett påhittigt släkte! Dag Christer och Kurt införskaffade en massa presenningar som sattes upp över ringen med hjälp av reglar och rep för att skydda oss från regn. Att vi utställare nästan blev halshuggna på köpet, var väl en bisak ..... Men ingen fara, ingen skada skedd! Här kontrollerar Dag Christer att hela anordningen fungerar.

  Här är en till av de påhittiga - den ständige ringsekreteraren och underhållaren Kurt! Han ser till att ingen, varken i eller utanför ringen har tråkigt! Solen lyser

alltid runt Kurt! Och han är en man som håller på sederna!

Skål, Kurt, klockan är över tolv!!!!! 

   Mimmi träffade en väldigt trevlig kusin, Zola från norska kennel Matabichi.

   Och här en annan trevlig norsk gutt - Little Mike.

  Tre norske gutter vid ringside - herr Strand, herr Udby (?) och herr Enger!

   Slutligen BIR och BIM vuxen - Doberguards Maya Masterpiece

och svenska Zahleka Emile Emilion.

   BIR och BIM valp - Kingwanas Happy Hunter of D´Guard

och Moyomema Zelda Waridi